Praktisk Guide till Manuell hantering och regelefterlevnad
På alla marknader där Pronomic är verksamt är grundprincipen densamma: arbetsgivaren ska, så långt det är praktiskt möjligt, undvika farlig manuell hantering. När manuell hantering inte kan undvikas ska riskerna bedömas, förebyggas och minskas.
Grunden finns i EU:s direktiv om manuell hantering, 90/269/EEG, under ramdirektivet 89/391/EEG. Direktivet anger att arbetsgivaren ska använda lämpliga medel, särskilt mekanisk utrustning, för att undvika manuell hantering där det är möjligt. Den bindande lagstiftningen fastställs därefter nationellt.
Det här gäller i Sverige
I Sverige regleras arbetsgivarens ansvar framför allt genom:
Arbetsmiljölagen (1977:1160) som ställer det övergripande kravet på en god och säker arbetsmiljö.
AFS 2023:10, 6 kap. belastningsergonomi som innehåller bindande föreskrifter om manuell hantering och belastningsergonomiska risker. Föreskrifterna gäller från den 1 januari 2025 och ersätter tidigare AFS 2012:2. Se även Arbetsmiljöverkets vägledning om manuell hantering ger ytterligare stöd i det praktiska arbetsmiljöarbetet.
Att bedöma risken: uppgift, individ, last, omgivning
En riskbedömning bör ta hänsyn till flera faktorer: arbetsuppgiften, individen, lasten och omgivningen.
Arbetsuppgiften bör bedömas utifrån om den innebär vridningar, böjningar, sträckningar, upprepade moment eller långa bärsträckor.
Individen handlar om de personer som utför arbetet, deras fysiska förutsättningar, utbildning, erfarenhet och eventuella hälsohänsyn.
Lasten behöver bedömas utifrån vikt, storlek, form, stabilitet och hur enkel den är att greppa och hantera.
Omgivningen omfattar exempelvis golv, utrymme, belysning, temperatur, arbetspositioner och andra begränsningar i arbetsmiljön.
Kontrollhierarkin
God praxis innebär att riskerna hanteras i en tydlig ordning. Först bör man undersöka om den manuella hanteringen kan elimineras helt. Om det inte är möjligt bör arbetet mekaniseras, avlastas eller organiseras på ett sätt som minskar belastningen. Först därefter bör man förlita sig på instruktioner, säkra arbetssätt och utbildning.
Lyfthjälpmedel hör hemma i det mellersta steget i kontrollhierarkin. De blir den praktiska åtgärden när en arbetsuppgift inte kan konstrueras bort, men där belastningen kan minskas genom rätt utrustning.
Så här ser god efterlevnad ut
God efterlevnad innebär att arbetsgivaren arbetar systematiskt med att identifiera, bedöma och minska riskerna med manuell hantering. Det omfattar bland annat:
Dokumenterade riskbedömningar som hålls aktuella.
Utbildning för de personer som utför arbetet.
Lämplig utrustning som tillhandahålls och underhålls när arbetsuppgifter inte kan elimineras.
Regelbunden översyn, särskilt vid förändringar i arbetsflöden, produktionslinjer, material, laster eller arbetsmiljö.
Var utrustningen kommer in
När en arbetsuppgift inte kan elimineras är rätt lyfthjälpmedel ofta den mest effektiva praktiska åtgärden. Genom att välja utrustning som är anpassad till lasten, arbetsmiljön och användaren kan arbetsgivaren minska risken för belastningsskador och samtidigt skapa ett säkrare och mer effektivt arbetsflöde.
Pronomics sortiment täcker ett brett spektrum av lyft- och hanteringsbehov inom många olika branscher. Med rätt lösning kan företag minska den fysiska belastningen, förbättra ergonomin och stärka efterlevnaden av gällande arbetsmiljökrav.
Vanliga frågor
Vad kräver reglerna om manuell hantering?
I korthet kräver reglerna att arbetsgivaren undviker farlig manuell hantering där det är praktiskt möjligt. Om hanteringen inte kan undvikas ska riskerna bedömas och minskas. I Sverige regleras detta bland annat genom Arbetsmiljölagen och AFS 2023:10, kapitel 6 om belastningsergonomi.
Måste jag eliminera all manuell hantering?
Nej. Kravet är inte att all manuell hantering ska försvinna, utan att riskerna ska minskas så långt det är praktiskt möjligt. När en arbetsuppgift inte kan konstrueras bort kan arbetsgivaren minska risken genom att tillhandahålla lämpliga lyfthjälpmedel, utbildning och säkra arbetssätt.